Tankar om framtid, dåtid, nutid.

Har du någon gång kännt att, jo men mitt liv är väldigt bra. Så kände jag idag. Jag vet inte varför eller hur det kom sig att jag fick den tanken just idag, men jag bara kände det i hjärtat. Det behöver inte alltid vara en dag som man upplevt massor av skratt och glädje som man känner att livet är värdefullt, det kan komma även ur ingenting, som idag.
- Det har inte hänt någonting, bara en promenad med Jenny och läsning.
Men ändå känner jag den känslan, jag borde vara så mycket mer lycklig och uppskatta tillvaron så mycket mer än vad jag gör.

Istället för att glädja mig åt att jag har en fantastisk pojkvän, jättebra föräldrar, bästa systrar och ja, bra kompisar, så tänker jag med tårar i ögonen på det jag en dag hade, kombinationen mellan mitt liv nu och Viktoria. Det kan aldrig någonsin bli som det var en gång i tiden, men vad det kan bli, är att jag kan få en så mycket bättre framtid om jag slutar deprimera mig själv över allt som jag saknar. Jag har så mycket som jag kan vara nöjd med. Även om Viktoria inte lever idag med oss, så finns hon i himlen. Hon finns där, och hon ler med oss, hon gråter med oss och hon pratar säkert med oss. Hon kommer alltid att finnas i mitt hjärta. Det vet jag. Ta till vara på dessa ord kan jag säga dig, haha, det är inte ofta jag tänker så positivt.

Men idag får jag lov att vara så positiv, idag är jag så nöjd med det jag har. Det är det som är det viktiga. Nuet och framtiden. Vi kan påverka nuet och framtiden, men vi kan inte förändra dåtiden. Vi kan bara glädjas och minnas det som fanns. Det säger jag inte bara till mig själv, utan även till dig, som kanske är som jag, lite rädd för framtiden.

Ljuset finns alltid i slutet av mörkret.
Lika väl som du alltid kommer ner för en trappa när du står överst och ser en lång väg.