Bara en samling ord, men mer än det för mig.

Jag kommer alltid att älska dig Vickan, alltid. Jag kommer aldrig att glömma de varma leenden som du gav mig. Jag kommer aldrig att glömma allt som du gav mig. Så mycket kärlek. Så fruktansvärt mycket glädje. När jag en dag gifter mig, en dag får barn, en dag får ett arbetsliv, då kommer jag att tänka på dig. Jag lovar, att jag aldrig kommer att glömma dig. Du kommer alltid vara finaste Viktoria för mig. Du kommer alltid att vara den som fick mig att skratta så att jag nästan ramlade av stolen, vilket jag till och med gjorde ibland. Du kommer alltid att vara den där vännen som jag älskade så mycket. Den där vännen som var så bäst. Den där vännen, som aldrig svek en kompis. Den där som fick mig att må så bra. Den som fick mig att bli galen. Bara du kan få mig att skratta sådär... det där skrattet. De där skrattanfallen, de betydde mer för mig än vad man kan tro. Du var så grymt bra. Du var min idol. Du anar inte hur mycket du betydde för mig, du fick nog aldrig veta det, hur mycket du ändrade i mitt liv, hur mycket som blev ljusare av dig. Du hjälpte mig till och med att bli tillsammans med Emil. När du inte tyckte att jag skulle ge upp, när jag kanske var påväg att göra det precis i nästa sekund. När jag var superkär, och vi inte var tillsammans. Ibland var det så mycket enklare att tänka att jag skulle ge upp, men ett telefonsamtal med dig, du fick mig att komma på rätta tankar. Du hjälpte mig med så mycket. Att se ljusare på saker och ting. Du är en del av den jag är. Du har en stor del av mitt hjärta, som alltid kommer att vara din del.

Alltid i mitt hjärta.