21 oktober 2008

Svar på kommentar

Lovisa sa...

Känner likadant ibland. Man tänker tillbaka på den där hemska natten och allt spelas upp igen, då vill man bara försvinna, springa iväg från allt jobbigt! <3

den 21 oktober 2008 10:21

Lovisa sa...

Åhh Clara! Jag saknar också henne så otroligt mycket! <3

den 21 oktober 2008 10:19

Svar till Lovisa;
Jag förstår din känsla... Även om jag inte kan förstå exakt hur hennes familj och systrar känner såklart, så ska du veta att jag tänker på er. Springa iväg är vad man vill, men det går inte. Tyvärr. Men ibland kan man få rymma till barndomsrummet.
Kram.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Lämna gärna en hälsning :) Svaret kommer i din blogg om du har någon. Annars kommer den i samma inlägg som du skriver din kommentar i. :)

Ha det så bra! Tack. Kram/Clara