3 juni 2009

Snart studenten

Om en och en halv vecka är det slut.
Slut.
Alltså verkligen helt slut.
Jag är rädd, jag är överlycklig, jag är ledsen, jag är jätteglad.
Det är så blandade känslor över studenten.

Jag kommer att sakna känslan att ha en hel klass. Att ha samma kompisar hela tiden, varje dag i samma klassrum. Att ha ett schema att verkligen gå efter. Shit. Jag är så nervös att jag inte kommer in på högskolan. Jag är så rädd för att inte ha en framtid. haha. Där har jag erkännt det, jag är rädd för att framtiden inte kommer att räcka till det som jag vill med mitt liv. Det är jättefånigt, eftersom alltid alltid ordnar sig. Gud har en plan.

Jag kom på en sak på stan idag, jag blev jätteförkrossad när jag inte kom in på svf. Men efter det har jag fått en hel del kommentarer om att jag skriver bra. Ändå. Kanske behövde jag en nedgång för att liksom det inte var där jag skulle gå. Kanske är det någon annan utbildning jag ska gå? Vem vet? Ingen vet.

Om jag ska vara ärlig så har jag tänkt jättemycket på hur viktigt det är med kärleken också.Hur viktigt det är att det funkar mellan mig och Emil. Kärleken mellan oss är mycket viktigare än vilken linje jag går. Bara jag får jobb nära mig och Emil. Bara att allt fixar sig med oss, så fixar sig allt annat. Det är säkert. Med Emils armar runt mig, kan jag vara lugn. Ush, vilket långt inlägg. Men det känns bra,så jag fortsätter. I början av vårat förhållande fattade inte ens jag, jag som var så kär, hur viktigt det är att få ihop allting, så att allting klaffar med även Emil. Och det är underbart. Han är i mitt liv. Asså är han är en sådan stor del av mitt liv, han vet allting och han har rätt till att veta allting. Var jag läser, eller vad jag läser för nåt efter gymnasiet har med oss båda att göra, med vårt förhållande att göra. Fattar ni? Om jag t.ex. hade kommit in på SVF och läst jorunalistik,var hade jag kunnat jobba då? Inte i jönköping i alla fall. Ellerhur? Det är det jag menar, plötsligt, i ett förhållande måste man klaffa allt med förhållandet. För det är det viktigaste.

Kärleken är det viktigaste i livet. Och kanske det tuffaste. Men även det underbaraste, tänk på det...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Lämna gärna en hälsning :) Svaret kommer i din blogg om du har någon. Annars kommer den i samma inlägg som du skriver din kommentar i. :)

Ha det så bra! Tack. Kram/Clara